När vi kan utnyttja den sötheten, då kan vi stå ut med mörkret och ljuset, med världens monstrositeter och världens mirakel, utan att behöva skära ut det ena för att förkroppsliga och njuta av det andra. Vi kan inte, även om vi skulle vilja, vi kan inte bestämma oss för att livet bara ska vara ljuset. Så att förstå att alla motsatser är komplementära till varandra, och att vi behöver mörkret för att kunna se ljuset i första hand. Det är åtminstone vad jag jobbar med i mitt liv. Varje gång jag går åt sidan för mycket försöker jag ta mig själv tillbaka och jag tror att det är en del av vår resa idag, vi borde utforska.
COMMUNITY REFLECTIONS
SHARE YOUR REFLECTION
2 PAST RESPONSES
As a scientist and spiritual seeker who has suffered through many bouts of clinical depression and dark nights of the soul, I resonate deeply here. It is the reason I refer to myself as “anonemoose monk”. }:- a.m.
Thank you Fabiana for light in the darkness, for reminding us to pause and see and feel awe while we acknowledge the sweetness in the middle of the monstrous and miraculous ♡