William Segal: Uppmärksamhetens Kraft

En medveten människas roll är att förse den fenomenala jordvärlden med energier som annars inte skulle överföras effektivt till de skapelser och enheter som utgör vår värld. Precis som rätt balans och samspel mellan energier skapar enhet, uppstår Varandet när harmoni och jämvikt ersätter kaotisk obalans. Varandet är universum under Guds öga.

Uppmärksamhet   är det väsentliga mediet för att avslöja människans vilande energier för sig själv. Närhelst man bevittnar kroppens tillstånd, samspelet mellan tanke och känsla, finns det en antydan, hur liten den än är, om en annan energiström. Genom den enkla handlingen att uppmärksamma initierar man en ny kraftinriktning.

Att upprätthålla en medveten uppmärksamhet är inte lätt. Rörelsen och den dagliga tillvarons skyldigheter distraherar ständigt. Utan bas för verksamheten, utan hem i den egna organismen, tjänar uppmärksamheten slumpmässiga tankar, känslor och begär som står i konflikt med och tyranniserar varandra.

Känslor av delar av eller hela kroppen kan förankra uppmärksamheten; ge den ett slags livsmiljö. Strukturen, som blir mer känslig, hjälper till att förena uppmärksamheten, så den är mindre benägen att avvika från mentala kanaler som förbrukar dess kraft. I sin tur accelereras uppfattningar och förnimmelser, insikter mångfaldigas.

Att öppna sig för uppmärksamhetens kraft framkallar en känsla av helhet och jämvikt. Man kan ana en möjlighet till ett medvetandetillstånd som är oändligt överlägset den reaktiva mekanismens, en medvetenhet som överskrider ens automatiska subjekt/objekt-responssätt. Fritt flödande bringar den koncentrerande, transformerande effekten av medveten uppmärksamhet centrens olika tempon till ett relativt balanserat förhållande. Tanke, känsla och sinnesförnimmelser balanseras under detta vibrerande, harmoniserande inflytande.

Uppmärksamhet är en oberoende kraft som inte kan manipuleras av ens egna delar. Rensad från allt inre brus är den medvetna uppmärksamheten ett instrument som vibrerar likt en kristall på sin egen frekvens. Den är fri att ta emot de signaler som sänds ut i varje ögonblick från ett kreativt universum i kommunikation med alla varelser. Uppmärksamheten är dock inte "min". I ett ögonblick av dess närvaro vet man att den inte helt och hållet kommer från en själv. Med sin källa omgiven av mystik kommunicerar uppmärksamheten energier av en kvalitet som sinnet inte kan representera. Man behöver stå till den medvetna uppmärksamhetens tjänst; man förbereder sig för dess ankomst genom aktiv stillhet.

I TYSTA, spänningsfria stunder är människans struktur öppen för energiflöden som vanligtvis är blockerade. I sin tur blandas dessa energier med tidigare mottagna material för att tjäna det högre i ett ordlöst, namnlöst utbyte. Uppmärksamhet är inte bara medierande; den är sändande. Genom att ge och ta emot talar Gud till människan.

Genom att ta emot och ge talar människan till Gud. Precis som människans struktur behöver livgivas genom infusion av finare vibrationer, kräver just dessa vibrationer blandning av grovt material för att upprätthållas. Utan den uppåtgående överföringen av energier genom medveten uppmärksamhet skulle universum ge efter för entropin. Hos människan stänger den minsta deformation av en balanserad uppmärksamhet ner denna tvåvägskommunikation.

Ensamt kan sinnet inte upprätthålla det. Även en avslappnad kropp behövs. Mitt emellan mikro- och makrokosmos har människan sin roll att spela. Att återvända till kroppen är en gest av att öppna sig för den uppmärksamhet som, lockad, är redo att fylla sin kosmologiska funktion.