För En Vi älskar Och förlorar: En Meditativ Dikt

​Phyllis Cole-Dais ​dikt kom in i mitt hjärta som en balsam, en gåva som verkade specialgjord för mina förluster. Men jag vet att alla som läser de här orden---​ som kom från drömvärlden​--​ kommer att bli djupt rörda. Den här fantastiska boken kommer att fungera som en livflotte för att bära dig till andra sidan av din sorgeresa. --​Maryanne Murphy Zarzana, poet

"För ens skull vi älskar och förlorar " är en märklig dikt. Dess ursprung låg i en kraftfull dröm som författaren Phyllis Cole-Dai hade precis innan pandemin drabbade USA. Missa inte PDF-filen av dikten som är tillgänglig för nedladdning och delning i slutet av detta stycke. Det som följer här är diktens bakgrund med Phyllis egna ord (utdrag härifrån ):

"Jag var i Kalifornien på en personlig skrivretreat. Jag åker varje vinter i ungefär tio dagar till någon plats som är lite varmare än South Dakota bara för att ge mig själv en boost. På denna retreat arbetade jag intensivt med en pågående roman. Ungefär en vecka in, ungefär klockan tre på morgonen, väcktes jag av en mycket kraftfull dröm.

I drömmen bjöd en släkting som var döende in familjen för att fira hennes liv. Det var massor av människor där, och i slutet bjöd hon in oss alla att samlas runt hennes säng. Jag vet inte hur vi klarade det, men i drömvärlden kan man. Och hon bad oss ​​läsa en dikt för henne tillsammans. Och den här dikten var i form av en bok. Jag kan fortfarande se den turkosa färgen på den boken, och jag kan känna dess ålder och känna strukturen på dess papper. Det var en väldigt, väldigt speciell bok. Och det var en överraskning att vi skulle läsa detta, för folket på den sidan av familjen brukar inte ha någon större tillgivenhet för poesi. Men vi gjorde detta, och när vi läste den här dikten för henne tillsammans svepte en fantastisk våg av kärlek och tröst igenom oss. Och det var den där känslan jag tror att, väckte mig. När jag vaknade var det nästan som en röst som sa till mig att jag behövde skriva ner orden i den här dikten.

Och raderna i dikten var fortfarande ganska klara i mitt sinne vid den tidpunkten, och säkerligen var den titeln mycket tydlig, "För skull en vi älskar och förlorar." Men jag ville somna om och det var lite kallt och mörkt i det rummet. Jag bråkade bara med mig själv, men den här rösten eller den här impulsen ville inte släppa taget, så jag sträckte mig så småningom efter en dagbok och började klottra ner det jag kunde komma ihåg - raderna började redan fly mig så jag skrev bara så fort jag kunde, i vilken ordning som helst raderna kom till mig. Och sedan när jag kom ihåg allt jag kunde, var det som att någon kastade en strömbrytare och jag somnade om.

Nästa morgon gick jag upp och tittade på vad jag hade skrivit. Jag förväntade mig att det skulle vara nonsens men det var det inte - det verkade ha mycket kraft till det. Men jag behövde jobba på min roman sa jag till mig själv, så jag lade fram den dikten tills jag kom hem. Och sedan tittade jag på den igen och jag kände att den här dikten behövde delas. Så jag skapade den så gott jag kunde och skickade iväg den till några poetvänner och frågade, "lurar jag mig själv här, eller måste det här verkligen delas?" Och utan undantag sa de att jag behövde dela det. De erbjöd några justeringar, vilket jag är mycket tacksam för. Men i grunden är dikten i den form som jag kunde minnas från drömmen.

Jag ville försöka hedra känslan i drömmen och boken som jag hade sett i drömmen. Så jag gjorde den här meditativa dikten till en kort bok som också är något som skulle kunna användas som dagbok. Den har tillräckligt med tomma sidor och vitt utrymme runt raderna i dikten som du kan anteckna i den. Du kan bifoga fotografier på någon du har förlorat eller håller på att förlora, det kan vara något du använder för att arbeta igenom din egen sorgeprocess eller för att ge som en minnesgåva till någon som arbetar genom sin egen sorg. Boken har också en turkos färg, den har ett handskrivet slags manus. Det är det närmaste jag kan komma, inom min budget, att hedra boken som jag såg i drömmen."

***

Phyllis ursprungliga tanke var att släppa boken på Memorial Day förra året, men pandemin påskyndade hennes planer. Hon gjorde boken tillgänglig enbart via sin hemsida, så att hon kunde signera varje exemplar som beställdes, och ge människor möjlighet att begära en personlig inskription om de så önskade.

När hon nyligen förlorade sin egen far till covid-19, fick Phyllis, bland de många meddelanden och gester av kondoleans, solidaritet och omsorg, en kopia av sin egen dikt – som kom till henne än en gång, konstaterar hon, "från utsidan - som den gjorde i min dröm."

Nu har Phyllis gjort tillgänglig, här på DailyGood, en vackert formaterad PDF av "For the Sake of One We Love and Our Losing" som kan laddas ner, skrivas ut och/eller vidarebefordras fritt.

Med hennes ord, "Du kan välja att dela den under en minnesgudstjänst eller annan avskedssammankomst. Spara den som en minnessak, bifoga fotografier, anteckna minnen och reflektioner. Erbjud den som en gåva av medkänsla. Hur du än väljer att använda den, må den ge dig tröst."

För att ladda ner klickar du bara på pilen som visas längst ned till höger på filen. Du kan också lyssna på Phyllis som läser dikten här.

***

På askonsdagen 1999 gick Phyllis Cole-Dai ut från sitt hem i Columbus, Ohio med en vän. De två hade inga pengar med sig och skulle tillbringa de kommande 47 dagarna - av fastan och Stilla veckan - på att leva på gatan. "Vi gick inte ut för att hitta svar på frågor eller för att söka lösningar på problem. Vi gick inte ut för att rädda någon eller för att dela ut donationer av mat och filtar. Vi gick ut av en primär anledning: att vara så närvarande som möjligt för alla vi träffade - hemlös person, volontär, universitetsordförande, polis." The Emptiness of Our Hands är en gripande memoarbok från dessa 47 dagar, medförfattare av Phyllis. Den utforskar den stora klyftan mellan inhysta och hemlösa - och hur att vara utan ett riktigt hem kan härja den mänskliga anden.

Som författare och redaktör har Phyllis alltid skrivit över de klyftor som skiljer oss från oss själva och varandra. Genom sitt författarskap söker hon djupare förståelse och möjligheten till helande - för sig själv och läsarna. Hennes arbete spänner över flera genrer...

För mer inspiration, gå med i lördagens Awakin Call med Phyllis Cole-Dai: "Writing Across the Divide." Ytterligare information och OSA-info här.