Taiji Quan: Vattnets Visdom

En tidigare version av denna uppsats publicerades i T'ai Chi: The International Magazine of T'ai Chi Ch'uan, september 1997

Alla naturliga saker krullar, snurrar, vrider sig och flyter i mönster som rinnande vatten. Sålunda känner vi något liknande i moln, rök, bäckar, de vindblåsta sandvågorna på stranden, mönstret av grenar mot himlen, formen på sommargräs, markeringarna på stenar, djurens rörelser. Även fasta ben har flödeslinjer på sin utsida och i sin svampiga inre. Spindlar bygger sina nät, larver sina kokonger i vattenliknande spiraler. Ringarna i en frilagd stock ser ut som en bubbelpool. Och tittar vi upp på natthimlen kan vi se en flod av stjärnor. Alan Watts sa en gång till mig: "I naturen är det kortaste avståndet mellan två punkter aldrig en rak linje, utan en vickning." Man behöver bara följa ett rådjur genom skogen för att verifiera detta; djurstigar slingrar sig som torkade bäckbäddar.

Kineserna kallar detta vattenliknande mönster som överallt är olika, men överallt lika, li. Li menade ursprungligen de naturliga markeringarna på jade. I förlängningen kom den kinesiska karaktären att betyda naturens asymmetriska mönster och ordning, en ordning som växer inifrån och ut, hur ett träd växer från ett frö. Konstnärliga skapelser kan också uttrycka li– till exempel en skulptur som innehåller stenens naturliga form och struktur eller en handformad keramikskål på vilken glasyren har droppat till vackra slumpmässiga mönster. Motsatsen till li är zi, den stela ordningen av logik eller saker som uppenbarligen är resultatet av mänsklig manipulation, till exempel en bil. En perfekt rund skål med en symmetrisk design längs omkretsen visar zi och tråkar snart ögat.​

Jag lärde mig om skillnaden mellan li och zi första gången jag försökte rita en bambu med en kinesisk pensel. Min lärare tittade på mitt arbete och rynkade pannan, "Det här är inte en bambu, utan en lyktstolpe! Har du någonsin sett en bambu rakt upp och ner eller med exakt samma antal löv på varje sida?" Läraren tog min borste och doppade den i bläckhuset. Sedan lyfte han borsten och tryckte genast på rispappret. Han frågade sig själv: "Vad är det? Ah, jag tror att det är en sparv." Genom att lägga till några penseldrag förvandlades "fläcken" till en fantastisk sparv, redo att flyga från papperet! Min lärare sa: "Sinnet måste vara naturligt!"

Människor är en del av naturen och är därför kapabla att manifestera den naturliga skönheten i li. Filosofen Lao Zi (fjärde århundradet f.Kr.) säger: "Människor följer jorden; jorden följer himlen, himlen följer Tao, Tao följer sin egen natur." Li är medfödd; zi förvärvas — tyvärr är det för lätt att förvärva i ett samhälle som uppmanar oss att följa klockor snarare än naturens cykler. När vi rusar omkring från en plats till en annan, ägnar mer tid åt att läsa eller tänka på livet än att leva det, förlorar vi vår djuriska naturs nåd. "Långsamhet är skönhet", förklarade konstnären Rodin.

De flödande, graciösa övningarna i Taiji Quan hjälper oss att sakta ner och uppmärksamma, att återerövra och uttrycka den del av oss själva som vi delar med djuren och resten av naturen. Även sinnet blir smidigt och mer levande. Flödande inre energi skapar flödande medvetande, sinnet befriat från hjulspår.

Flodflöde

Taiji Quan har jämförts med en stor flod eftersom varje hållning flyter smidigt in i nästa utan avbrott. Mer exakt, Yang och Wu Style Taiji Quan är som en flod eller bäck, men den uråldriga Chen-stilen är som havet, med växlande rytm och kraft, som kraschande vågor och långsamma retirerande tidvatten. Konfucius sa, "Kan man annat än fortsätta och fortsätta så här, utan att stanna dag eller natt!" Floder är jordens ådror, som transporterar näringsämnen från en plats till en annan, löser upp och reformerar naturens element. På samma sätt, så länge som våra inre strömmar - vener som bär blod, meridianer som bär qi - förblir öppna och flödande, åtnjuter vi livfull hälsa.

Taiji Quan-mästaren kanske inte har stora muskler. Hans eller hennes styrka är dold inom, som en stålstång insvept i bomull. Smidighet är nödvändigt för att utveckla styrka. Ju mer avslappnad du är, desto starkare kan du bli. Spänningar drar ihop blodkärlen och qi-meridianerna, vilket resulterar i hämmad cirkulation, undernärda vävnader och svaghet. Lao Zi säger: "Människor är smidiga och mjuka medan de lever, men hårda och stela när de är döda. Gräs och träd är smidiga och böjliga medan de lever, men torkade och vissnade när de är döda." Ett levande träd har sav och vatten som rinner genom det. På samma sätt har en levande person blod och vitala andetag (qi) som flödar genom kroppen.

Taiji Quan odlar "inre styrka" (nei jing), den smidiga kraften i strömmande vatten. När den attackeras, rör sig kampsportaren ur vägen och "neutraliserar" motståndaren, som vatten som rinner runt en sten. Angriparen är frustrerad när han upptäcker att föremålet för hans attack har försvunnit. Hans strejk landar på tomt utrymme. Men när Taiji Quan-kämpen kontrar samlas hans kraft som en flodvåg. Hela hans kropp slår till som en enhet, hans knytnäve slår som änden på en misshandel. Om hans slag blockeras, glider han runt blocket, igen som rinnande vatten, och slår igen.

Vatten har ingen egen fast form, utan tar snarare formen av terrängen som det rinner över eller av behållaren som håller det. Den anpassar sig till både årstid och plats: fryser på vintern, löser sig på sommaren, blir till dimma och dagg i himlen, källor och sjöar på jorden. På samma sätt är Taiji Quan-studenten flexibel och anpassningsbar. Hennes sinne är tomt på förutfattade meningar och kan förstå utan filtret av trossystem. Hon hälsar livet utan repetition eller fast strategi.

Medan du tränar Yang Style Taiji Quan, rör sig kroppen på ett plan, med lite upp- eller nerrörelse. Höfter, axlar och ögon är i nivå, som om bäckenet är en vattenbassäng fylld till brädden - varje lutning eller guppande upp och ner skulle spilla vattnet. Nivårörelse stillar sinnets vågor. Sinnet blir som en tyst damm, ytan reflekterar saker precis som de är, utan fördomar eller partiskhet.

Vatten är också en symbol för ödmjukhet. Den söker den lägsta marken och följer minsta motståndets väg. Det finns ett kinesiskt talesätt, "Att gå med gravitationen är visdom." Så när du tränar Taiji Quan bör varje del av kroppen slappna av (sång) och sjunka (chen), söka sin lägsta nivå, som vatten som rinner nedför backen. Det är dock viktigt att notera att att sjunka inte betyder att kollapsa eller sjunka ihop. Snarare ska kroppen kännas som ett högt, graciöst träd med djupa rötter. Axlarna är tappade, bröstet avslappnat med revbenen bara hängande utan ansträngning; nedre delen av buken tillåts sticka ut naturligt; knäna är böjda så att kroppens vikt kan kännas falla ner genom benen; fötterna fäster vid marken. Även andningen känns som om den "sitter" i nedre delen av magen. När du andas in expanderar nedre delen av magen och nedre delen av ryggen försiktigt; när du andas ut drar de ihop sig naturligt. Detta sätt att andas masserar de inre organen och möjliggör ett effektivare gasutbyte. Andningshastigheten saktar ner, och hjärtslagen blir mer regelbunden.

Kvalitet, inte kvantitet

Taiji Quan betonar kvalitet snarare än kvantitet. Hur kan du röra dig mer intelligent, med mindre bortkastad ansträngning? Var kan man släppa taget? Hur känner du dig? Snarare än: hur långt kan du sträcka dig, hur många repetitioner kan du utföra, hur snabbt kan du röra dig? Inte för att hastighet, flexibilitet och kraft är oviktigt för en kampsportare! En boxare som kan leverera två slag på en sekund är överlägsen en som bara är halvvägs till målet under samma tidsperiod. Det primära sättet att uppnå kvantitativ förbättring är dock genom att uppmärksamma små kvalitativa faktorer. Regeln i Taiji Quan är wu wei, "icke-strävande, ingen onödig kraft." Utövandet av Taiji Quan lär dig att bara spänna de muskler som behövs för en given uppgift, och med bara den exakta mängden spänning som krävs. Om fyra uns kraft krävs, använd inte fem! Det där extra grammet är stress, vilket resulterar i förlust av flyt, försämrad koordination och reaktionstid, och ett avbrott i ditt försvar som kan utnyttjas av en sparringpartner.

Cirkelns kraft

Taiji Quan-rörelser imiterar de cirkulära och slingrande former som finns i dammar, moln, daggdroppar och slingrande bäckar. Cirkeln bevarar och cirkulerar energi i kroppen. På grund av cirkulära rörelser känner Taiji Quan-eleven sig mer energisk efter träning än tidigare.

Cirkeln är också den starkaste formen, den mest motståndskraftiga mot yttre kraft. Håll armen framför bröstet, med armbågen böjd i 90 graders vinkel. Om någon trycker mot din böjda arm kan han lätt störta dig. Men om din arm hålls i en cirkel framför kroppen – som om den omfamnar en sfär – är det svårt att trycka. Detta kallas peng jing, fjädrande eller flytande kraft. Qi fyller en rundad form och skapar peng jing, som vatten som rinner genom en rundad slang. Om slangen är kraftigt böjd blir "energin" blockerad.

Om du trycker mot någon som har bemästrat peng jing, studsar du med dubbel kraft, som om du slår en hårt uppblåst basketboll, eller som om du lyfts upp av en djup brunn med qi. Ju fylligare kroppens tillförsel av qi är, desto mer vikt kan den flyta, det vill säga desto kraftfullare en inkommande kraft kan den stöta bort. Peng jing är en av hemligheterna bakom Taiji Quan-mästarnas förmåga att motstå skador från fall, flygande föremål eller knytnävar! Peng jing förhindrar eller minskar risken för skador under utövandet av någon sport.

Att odla Anden

Vatten är det mest påverkbara naturliga elementet. Kasta en sten i en sjö och titta på krusningarna. En lätt bris kommer att skicka en våg av vibrationer genom även en pöl. Vatten är också känsligt för himmelsk energi. Solens värme och ljus får vätskor att stiga och falla i träd, vilket skapar säsongsmässiga förändringar. Vi vet alla att månen bestämmer havets tidvatten. Skogshuggare har svårt att kontrollera stockar på en flod under fullmånen, eftersom stockarna tenderar att spolas iland. Men under nymånen flyter stockar mot mitten av floden. På samma sätt kontrollerar månen tidvattnet av blod i människokroppen, vilket gör att menstruationen synkroniseras med en viss månfas och påverkar både mäns och kvinnors tänkande och drömmar.

Denna påverkbara vattenkvalitet gör att vi kan se och känna världen. Vatten bildar en genomskinlig film genom vilken ljus kommer in i ögonen. Den överför ljud genom innerörat. Som slem och saliv tillåter det lukt och smak. Utan vatten för att föra budskap över synapserna skulle det inte finnas någon känsel. När hela kroppen rör sig som vatten, som i utövandet av Taiji Quan, odlar vi känslighet och permeabilitet för himmelens och jordens qi. Vi blir medvetna om vad Lakota-indianerna kallar wochangi, "naturens andliga influenser."

Att röra sig som vatten är att återvända till varats källa. Mänskligheten utvecklades från en vattenhaltig miljö. Det mänskliga embryot ser ut som en fisk under dess tidiga utveckling. Den första krypande rörelsen hos ett spädbarn är en böljning, som en grodyngel som lär sig simma. Enligt de flesta religiösa traditioner är vatten det första elementet (både i betydelse och skapelseordning). "Gud andades över vattnet." Brahma, världsskaparen, flyter på en lotusblomma i Vishnus mage. I den buddhistiska Lankavatara Sutra jämförs det "universella sinnet" (alaya-vijnana) med ett stort hav.

Vattnets kanske viktigaste budskap är själva förändringen. "Allt flyter", sa Herakleitos, "du kan inte gå två gånger i samma flod." Människokroppen, liksom jordens kropp, består till största delen av vatten och är därför i ett konstant flöde. Intellektet skapar en illusion av beständighet; vi fryser livets förändringsprocesser till begrepp. Men för kropp och själs hälsa måste vi lära oss att flöda med livet, att rida på strömmarna. Vi upptäcker att den buddhistiska principen om "förgänglighet" inte utgör en anledning till förtvivlan utan en möjlighet till ett mer känsligt och intelligent liv. Taiji Quan kan hjälpa oss att, med Diamond Sutras ord, "väcka sinnet utan att fixa det någonstans." Genom Taiji Quan-övningar upptäcker vi att "Gå med flödet" är mer än en metafor. Det är en andlig praktik och ett sätt att leva.